Gammal järnväg kan få nytt liv igen

Olika intressen drar åt flera håll vad gäller den nedlagda järnvägen mellan Åkers Styckebruk och Eskilstuna. Det framkom med all önskvärd tydlighet vid en träff som Banverket kallat till under onsdagen.
Gammal järnväg kan få nytt liv igen Men många olika åsikter Den nedlagda järnvägen mellan Eskilstuna och Åkers styckebruk håller snabbt på att växa igen. men ännu går den relativt enkelt att återställa för trafik. Vilket många vill. Andra tycker det är bättre att riva upp rälsen och använda underlaget till vägar för cyklar och skogsfordon. Några vill rusta upp järnvägen och frakta både människor och gods. Andra vill till exempel göra cykelväg. Banverket hade väntat sig ett tiotal deltagare. Det kom drygt dubbelt så många. - Det är ett arbetsmöte, inga beslut kommer att tas, inledde Gunnar Lundgren från Banverkets Östra region. Växer igen Vidare sa han att sträckan inte är järnväg för Banverket i dag. Den kommer att återställas till annan mark om inte intresse finns att prova samhällsekonomiskt om trafik kan bedrivas. - Den gamla järnvägen håller på att växa igen, det måste ske något snabbt om tågtrafik ska kunna bedrivas på banan, sa. - Banverket vill ha trafik på våra järnvägar och här måste vi få veta om intresse finns. Flera närvarande efterlyste därefter en samhällsekonomisk utredning. - Vi vill inte ha trafik av nostalgiska skäl, sa Reidar Ehrlin från Norra Sörmlands järnväg, därför vill vi veta om det blir samhällsekonomiskt lönsamt. Stora tåg är inte nödvändiga. Varför har ingen tittat på nyttan av en järnväg? Vi efterlyser en total genomgång av ekonomin och kommer fortsätta driva frågan så länge sträckan finns kvar. Träflis Sedan blev det mycket sagt kring olika frakter på banan. Bland annat av träflis till fjärrvärmeverket i Eskilstuna. Bland annat föreslogs att en flisterminal anläggs där järnvägen korsar länsväg 55. Johnny Fransson från Norra Sörmlands järnväg gjorde sedan en genomgång där han betonade de miljömässiga fördelarna. Han fick en del mothugg i sina slutsatser, men var väl påläst. Bland annat såg han möjligheter med att förutom träflis även frakta makadam från ett stenbrott längs banan i Strängnäs. Han kom också in på ekonomi och jämförde kostnaderna mellan busstrafik och järnväg. Light rail - Light rail ger en stor samhällsekonomisk vinst för persontrafik, sa han bland annat. Light rail är tåg av betydligt mindre vikt än dagens tåg. Peter Stockenstam från Norra Sörmlands Museijärnväg ansåg att det gick att för deras del använda järnvägen i princip som den är idag. Han räknade med 600 arbetstimmar för att röja bort sly och det kunde föreningens 40 medlemmar klara av. - Vi har inga egna fordon utan räknar med att hyra in från tre föreningar i Stockholm, sa han bland annat. Julbord Avsåg att trafikera banan minst två gånger i månaden. Med riktade aktiviteter, som skådespel och julbordsresor. Han framhöll attraktionskraften i en upplevelseresa. - Intresset finns och vi ser oss som en resurs för bygden, menade han. Han ville ha Stålboga som ett basområde med plats för lokstallar och kanotutflykter. Frågan om obevakade järnvägsövergångar besvarade han med att det var möjligt att personal markerade med röd flagg. Helt emot Bland mycket övrigt som nämndes var att sysselsättningstillfällena som en järnväg ger inte får glömmas bort. Att beräkningar som ska göras måste ske med sikte på framtiden, att även om järnvägen finns så återstår problemen med matartrafiken, samt att finansieringen är ett problem. Maria Juto, som är markägare och driver verksamhet i Stålboga, var helt emot järnväg. Hon ville använda banvallen till att köra skogsmaskiner till skogsbruket. Hon kände ingen respekt för järnvägen och ansåg att den på platsen saknade modern standard. - Människorna i Stålboga har vant sig vid att det inte kommer några tåg. Som banan ligger blir trafik på den farlig, dessutom finns risk för skogsbrand. I Cykelbana Maria Wejéus från Ärla-Hällberga cykelbaneförening framförde också åsikten att banan skulle bli väg för cyklister. - Ur trafiksäkerhets- och friskvårdssynpunkt, gör en cykelbana, sa hon. Göran Andersson från Länstrafiken sa att Länstrafiken inte har något intresse av att driva trafik på banan. Han ville också veta vem som skulle betala för en samhällsekonomisk utredning. - Varför riva upp spåret innan en utredning gjorts, menade Reidar Ehrlin från Norra Södermanlands järnväg. Banverkets Gunnar Lundgren avslutade: - Banverket kräver rimliga garantier för en trafik och vi vill ha ett samlat förslag. Eftersom vi vill kunna tillvarata det material som ligger i banan vill vi ha ett snabbt avslut på frågan. http://folket.se/nyheter/eskilstuna/1.153406?articleRenderMode=default