På dagarna är det fullt med tåg på spåren i sydvästra Skåne. Därför måste merparten av allt underhållsarbete ske på nätterna.
– Vår svetsgrupp jobbar så mycket de får med hänsyn till arbetstidsreglerna, säger Kenneth Johannesson på Infranord, som sköter järnvägen i Malmö.

Midnatt råder på Kontinentalbanan, ett stenkast från betongfabriken i Fosieby. Ett vinande, försiktigt sprakande från en svets vars strålar möter rälen är det enda som hörs.
– Det kommer ett tåg!
Rösten tillhör tågvarnaren Ulf Persson, vars enda uppgift under sex timmars nattarbete är att se till att ingen blir påkörd. Det gör han med hjälp av signalerna längs spåret, hörseln och erfarenheten.
– Det finns inget tråkigare jobb, men det är ett av de viktigaste. Säkerheten är allt, säger Ulf Persson.
Ett pågatåg mot Ystad svischar förbi och tågvarnaren hälsar på lokföraren med van hand.
Platschefen Roman Palm berättar att järnvägsarbetarna måste ansöka om spårtid mellan sex och åtta veckor i förväg.
– På Kontinentalbanan är det lättare att få tid mitt i veckan, men på godsbangården är det bara helgjobb. 85 procent av arbetet sker nattetid, säger Roman Palm.
På senare år har åtskilliga tågresenärer svurit över många och långa förseningar, som orsakats av kontaktledningar som fallit ned, växlar som gått sönder och oönskade rälsbrott.

Punktligheten har minskat i spåren av en kraftigt ökad kraftig trafik och ett eftersatt underhåll.
– Det rullar allt fler tåg, vilket innebär att vi får allt kortare tider att arbeta på, säger Kenneth Johannesson, som sköter planeringen.
Tidningen följde med svetsgruppen ut på Kontinentalbanan, där en räl i en växel skulle renoveras.

Uppdraget startade vid 23-tiden och tog slut sex timmar senare. Längre än så kunde inte det aktuella spåret vara avstängt.
– Annars rullar det pågatåg till Ystad och godståg 22 timmar om dygnet på det här spåret, säger Ulf Persson.
Peter Andersson börjar med att ta bort värmeelementet inne i växeln. Sedan slipar han rälen och värmer upp den med en gasolbrännare. Därefter tar Lars-Göran Andersson vid med svetsen.
– Jag började som svetsare 1975 på järnvägen i Eslöv, berättar trotjänaren.
Spårarbetet är väderberoende. På vintern uppstår det ofta problem, eftersom temperaturen inte får understiga fem minusgrader. För vissa jobb går gränsen vid nollan.

Även på sommaren kan det bli svårt, eftersom rälen inte får vara varmare än 30 grader. I förra veckan fick faktiskt ett förmiddagsarbete i Malmö avbrytas vid 10-tiden av detta skäl.
– I dag känns det varmt, men inte för varmt. Det är 13 grader i rälen, säger Lars-Göran Andersson, som knappast fryser i svetslågans närhet.

Längre bort på samma spår sitter en annan grupp och kontrollerar skruvar, muttrar och andra detaljer i en närliggande växel.
– Växlarna står för en stor del av vårt arbete. De är en vital del och slits hårt, säger Roman Palm.

http://www.skanskan.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20110515/NYHETER/705149991/1162/-/nat...