Stockholms Superfosfat Fabriks Aktiebolag grundades 1871 med fabrik i Gäddviken i Stockholm. Bolaget hade utvecklat en ny metod för framställning av kalkkväve. 1906 beslutade man sig för att bygga en ny fabrik för tillverkning av kalkkväve i större skala.

I Ljungan ca.7 mil väster om Sundsvall fanns ett lämpligt vattenfall med namnet Hångstaforsarna, där en kraftstation med tillhörande fabriksanläggningar kunde byggas.

Byggnationen av fabriksanläggningarna i Ljungafors påbörjades sommaren 1910. Under detta år färdigställdes kontor, mäss, laboratorium och förrådsbyggnader. Även stora delar av schaktningsarbetet för vattentubens intagskanal utfördes detta år. Året därpå var alla fabrikshus samt bostäder för dem som skulle arbeta på fabriken uppförda.

25 augusti 1910 bildades Ljungafors Järnvägs Aktiebolag, som skulle bygga en järnväg mellan Ljungaverks industriområde och stambanan samt också bedriva järnvägstrafiken däremellan.

Man beslutade sig för att ansluta till stambanan i Johannisberg. I samband med detta flyttades Johannisbergs anhalt som låg vid Mejeriviken och Johannisbergs station byggdes. I projektet ingick även att bygga en järnvägsbro över Ljungan. Efter beslutet att ansluta till stambanan i Johannisberg fick bolaget namnet Johannisbergs Ljungafors Järnvägs Aktiebolag.

Sträckan kom att bli ca 3 km lång med en rejäl sväng, delvis p.g.a. den branta uppförsbacke som det var från industrin till stationen. En kombinerad landsvägs- och järnvägsbro byggdes också. Godstrafiken på sträckan påbörjades den 28 december 1912 och följdes av passagertrafiken den 15 februari 1913.

Den 24 september 1912 invigdes anläggningen under namnet Ljunga Verk och driften startade. Kalciumkarbid och kalkkväve var då huvudprodukterna. År 1927 börjar tillverkningen av syntetiska kväveprodukter. Ammoniak var länge en huvudprodukt. År 1933 uppfördes anläggningen för tillverkning av kvävegödselmedlet Ljungasalpeter.

Redan i slutet av 30-talet visade det sig att till­verk­ning av karbid och kalkkväve ej längre var lönsam i inlandet. Detta medförde att bolaget byggde en ny fabrik vid kusten i Stockvik för tillverkning av karbid och kalkkväve. Fabriken blev klar 1940 och då lades denna tillverkning ner i Ljungaverk.

Persontrafiken på Johannisberg - Ljungafors Järnväg (JLJ) fanns kvar till den 1 oktober 1932.

Ljungaverks lastplats tillkom 1963 då anslutningen av Johannisberg - Ljungaverks järnväg lades om. Ursprungligen gick sidolinjen till Ljungaverk från Johannisbergs station med infart mot öster. Efter omläggningen går sidolinjen från Ljungaverks lastplats (2,8 km öster om Johannisberg) med infart mot väster.

Stockholms Superfosfat Fabriks Aktiebolag bytte namn den 1 februari 1967 till Fosfatbolaget AB och den 1 november 1970 till KemaNord AB.

JLJ blev formellt omklassat till industrispår 1998. Spåret kvarligger men är endast sporadiskt trafikerat och ägs av Qvick Entreprenad.

- JLJ ånglok
- JLJ diesellok

Länkar:
Banvakt.se
Kakerberg.se