Shortline Väst AB var ett privatägt matarbolag (etablerad 1994) som i första hand fungerade som underentreprenör till SJ. Bolaget var inrymt i ett av Sveriges största lokstallar, 3.000 m² i Falköping. Ursprungligen hyrde Shortline Väst utrymme i lokstallarna från SJ, men köpte senare hela anläggningen. Verksamheten startade i februari 1994 med trafik med två diesellok på sträckan Lidköping-Herrljunga (där SJ tog vid). Att få tag på godkända lok var problematiskt eftersom Järnvägsinspektionen krävde att de skulle vara ATC-utrustade, trots att sträckan inte hade ATC. Transporterna utgjordes i huvudsak av PET-flaskor åt PLM. Verksamheten gick mycket bra de första åren och när bolaget var som störst, 1995-96, hade Shortline Väst 14 anställda och trafik på linjerna Falköping-Herrljunga-Borås-Limmared och Lidköping-Vara-Herrljunga. Transporterna omfattade förutom PET-flaskor också massaved. Företaget utförde också vissa tågreparationer åt SJ. Omsättningen låg årligen på ca. 5 miljoner kr.
Mot slutet av 90-talet gick verksamheten allt sämre, både för SJ och Shortline Väst. Först tog lastbilar över PET-transporterna Lidköping-Herrljunga och sedan gjorde SJ vissa omläggninger av sin trafik. Man tog bort lastningen av massaved i Borås och Herrljunga ocg förlade den till Falköping istället, vilket innebar att Shortline Väst förlorade 60% av underlaget. För att få lönsamhet lade sedan SJ om resten av trafiken. Från och med augusti 1999 blev därför Shortline Väst utan egentliga transportuppdrag och fick trappa ned på verksamheten till att egentligen bara omfatta terminalväxling från Falköping och en del kortare uppdrag åt Banverket. Mot slutet av 1999 hade man 4 anställda i bolaget.
År 2000 utökades verksamheten igen genom vissa uppdrag åt BK Tåg, efter att BK Tåg tog över persontrafiken på Kinnekullebanan. En del verksamhet med nära koppling till Shortline Väst bedrevs i ett separat bolag, Falköpings Terminal AB.
År 2001 lades Shortline Väst ner och aktiviteterna flyttades till bolaget Falköpings Terminal AB.