Helsingborg växte snabbt under senare delen av 1800-talet tack vare industrins expansion. Bostadshusen och industrierna växte snabbt söderut mot Planteringsområdet där flera industrier bland annat Jacquard väfveriet etablerade sig. År 1890 bildades bolaget Helsingborg - Råå - Ramlösa Järnväg (HRRJ) med syftet att bygga en smalspårig järnväg från Helsingborgs centralstation vid Trädgårdsgatan till Råå hamn i söder, med ett stickspår till Ramlösa hälsobrunn vid Triangeln.
På Världsutställningen i Paris 1889 hade Paul Decauvilles smalspåriga järnväg presenterats för första gången. Den monterades i färdiga sektioner, var av portabel typ och kunde lätt flyttas och dessutom var den billig att anlägga. Detta system ansågs att vare lämplig i Helsingborg och i augusti 1891 öppnades den 8,2 km långa 600 mm Decauvillen populärt kallad.
Kapaciteten visade sig så småningom otillräcklig och 1906 byggdes banan om till normalbredd och elektrifierades. Den blev därmed landets första elektriska, normalspåriga järnväg. Lok, motorvagnar och personvagnar beställda man från ASEA i Västerås vilket blev deras första leverans av elektriskt drivet materiel för normalspår.
Man fick 2 lok av boggityp för godstrafiken som även kunde dra personvagnarna. Även 2 begagnade ånglok införskaffades som växlingslok på industrispår. Man fick 5 motorvagnar av boggityp med plats för 70 passagerare och 2 personvagnar med plats för 80 passagerare. Även 2 stycken öppna personvagnar med plats för 70 passagerare levererades.
HRRJ drevs som en enskild järnväg fram till den 20 juli 1924 då linjerna till Råå och Ramlösa integrerades med Helsingborgs Stads Spårvägar och efter detta trafikerades spåren av spårvagnar fram till 1967 när all spårbunden trafik upphörde.

- HRRJ ånglok
- HRRJ motorlok

Länkar:
Wikipedia.org
Sundsutsikt.se