I mitten av 1850-talet drogs Södra stambanan genom Skåne och Helsingborgborna började snart undersöka möjligheterna att bygga en bibana till stambanan. Flera alternativa sträckningar togs fram och man fastnade slutligen för en järnväg mot sydöst till Eslöv som öppnades 1865 under namnet Landskrona & Helsingborgs Järnvägar (L&HJ). Planerna på en nordligare järnväg levde dock kvar, inte minst hos militären i Ljungbyhed och för att man hittat rika stenkolsfyndigheter i Bjuv. Efter många turer började HHJ byggas i början av 1870-talet och den slutgiltiga sträckningen blev via Åstorp och Klippan, där ett stort pappersbruk fanns, istället för Ljungbyhed som tidigare varit föreslagen.

Den 14 februari 1873 påbörjades jordarbetena och 17 mars 1875 invigdes den 74 km långa Helsingborg-Hässleholms Järnväg (HHJ) i hela sin längd. I södra änden av banan hade man tecknat avtal med L&HJ om att få anslutning till L&HJ:s spår vid Ramlösa station samt att få begagna sig av L&HJ:s spår till Hälsingborg och där även få använda L&HJ:s station. Stationer var Helsingborg C (L&HJ), Ramlösa (L&HJ), Ramlösa brunn, Påarp, Mörarp, Bjuv, Gunnarstorp, Åstorp, Kärreberga, Kvidinge, Klippan, Hyllstofta, Perstorp, Västra Torup, Tyringe, Finja och SJ stationen i Hässleholm.

Helsingborg-Hässleholms Järnvägs rullande materiel bestod från början av 6 lok, 17 personvagnar, 2 postvagnar samt 143 res- och godsvagnar. 1897 inköptes den 19 kilometer långa Klippan - Röstånga Järnväg (KRJ) samt koncessionen för förlängningen från Röstånga till Eslöv. HHJ påbörjade omedelbart byggandet av förlängningen och 28 november 1898 öppnades den 21 kilometer långa banen för allmän trafik. Stationer hade anlagts, från Röstånga räknat, vid Billinge, Trolleholm, samt Stabbarps Gruva. I Eslöv hade man tecknat avtal om järnvägens anslutning till SJ-stationen. 1 januari 1921 sammanfördes bandelarna Klippan - Röstånga (KRJ) och Röstånga - Eslöv (REJ) till en enhet, formellt Klippan - Eslövs Järnväg (KEJ).

Under åren 1910-1920 blev bangårdarna med tillbehör byggt ut och flera nya, större stationshus byggdes. Ett flertal andra stationshus byggdes ut och moderniserades. 1917 uppfördes i Helsingborg et nytt lokstall med 14 platser samt en större modern reparationsverkstad med förrådsbyggnader, där man under 1930-talet till och med byggde flera egna motorvagnar. Från 1896 till 1952 trafikerade HHJ en 5 kilometer lång gruv- och industribana mellan Hyllinge och Bjuv. Under en tid 1927 till 1934 förekom även reguljär persontrafik sköttet av en HHJ motorvagn. Från 1928 skötte HHJ även trafiken på Ängelholm-Klippans Järnväg (EKJ). Övriga sidolinjer som trafikerades av HHJ var Bjuv - Billesholm 1875-1934 och Bjuv - Hyllinge 1927-34.
Helsingborg-Hässleholms Järnväg förstatligades 1938 och tillhörde under några år de statliga järnvägsbolagen. 1940 införlivades den med SJ.

Ur Nordisk familjebok 1910:
Hälsingborg-Hässleholm Järnväg (HHJ), tillhörig Hälsingborg-Hässleholms järnvägsaktiebolag, bredspårig (1.435 cm), har en längd af 79 km, hvaraf 54 km inom Kristianstads och 25 km inom Malmöhus län och består af huvudlinjen från Hässleholms station på Södra stambanan till Ramlösa, 74 km, och en bilinje från Bjur till Billesholm, 5 km. Järnvägsbolaget trafikerar även den Landskrona & Hälsingborg Järnvägar tillhöriga, 3 km långa sträckan Ramlösa-Hälsingborg samt äger och trafikerar Klippan-Eslövs Järnväg. Vid Hässleholm har järnvägen anslutning till Hässleholm-Markaryds och Kristianstad-Hässleholms järnvägar, vid Klippan till Klippan-Eslövs och Ängelholm-Klippans järnvägar, vid Kärreberga till Skåne-Smålands järnväg, vid Åstorp till statsbanelinjerna Malmö-Ängelholm och Höganäs-Åstorp och vid Ramlösa till Landskrona & Hälsingborgs järnvägar samt Hälsingborg-Råa-Ramlösa järnväg. Bokförda byggnadskostnaden utgjorde vid 1907 års slut 7.960.012 kr, hvaraf för rullande materiel 3.059.490 kr, aktiekapitalet 2.719.300 kr och reservfonden 1.300.000 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i Hälsingborg.

- HHJ ånglok
- HHJ motorlok

Länker:
Historiskt.nu