Under senare hälften av 1800-talet tog järnvägsbyggandet i Sverige fart på allvar. Speciellt kring den stora handelsstaden Göteborg var intresset stort och 1877 öppnade Bergslagernas Järnvägar (BJ) mellan Göteborg och Falun. Nästa stad att bli ansluten till Göteborg var Borås och 1894 kunde Göteborg - Borås Järnväg (GBJ) öppna för trafik. I GBJ:s styrelse var man intresserad av att bygga en fortsättning österut och år 1897 erhöll man koncession för att bygga Borås - Alvesta Järnväg (BAJ).

I villkoren ingick att BAJ måste komma överens med Kinds Härads Järnväg (KHdJ) om intrånget som den nya banan innebar och saken löstes genom att BAJ köpte KHdJ inklusive rullande materiel för en miljon kronor. Den 1 januari 1899 övertog BAJ Kinds Härads Järnväg men fortsatte att driva den som KindsJ fram till 23 november 1902 varefter verksamheten inkorporerades i BAJ organisation och den rullande materielen märktes om med den nya ägarens signatur, BAJ. Trafiken fortsatte på banan fram till 23 december 1902 varefter persontrafiken upphörde. Samma dag öppnades BAJ linjen Borås – Hillareds nya station - Alvesta för allmän trafik. Kvarvarande del av KindsJ, Hillared – Svenljunga behölls men anslöts till BAJ:s huvudlinje vid Hillareds nya station genom ett nytt 2 kilometer långt förbindelsespår. 12 augusti 1904 blev sidobanan Hillared – Svenljunga förlängt med 6 kilometer till Axelfors där man fick anslutning till den smalspåriga Falkenbergs Järnväg, FJ.

Alvesta låg 149 kilometer från Borås. Här anslöt BAJ till Södra Stambanan, som kom till Alvesta 1863. Förutom i Borås, Värnamo och Alvesta hade BAJ mindre lokstallar med plats för ett till två lok i Hillared, Limmared och Gnosjö.
Som dragkraft köpte BAJ nio stycken tenderlokomotiv från Nydqvist & Holm i Trollhättan och från KindsJ övertog man tre ånglok. Vagnparken bestod av 17 personvagnar, 6 post- och personvagnar och 344 godsvagnar.
1904 kom man överens med GBJ om en gemensam förvaltning under namnet Göteborg – Borås – Alvesta Järnväg, GBAJ. 1 november 1925 öppnades den 16,3 kilometer lång sidobanan mellan Hestra och Gislaved för allmän trafik. Samma år bestod lokparken av 14 ånglok och vagnparken av 25 personvagnar och 443 godsvagnar.
Konkurrensen från bussar och privatbilar ökade under 1920-talet och järnvägen var tvungen att hitta billigare driftsformer. Det fann man hos ASEA-ägda Dieselelektriska Vagnsaktiebolaget (DEVA), där BAJ köpte 3 enmansbetjänade dieselelektriska motorvagnar 1925-26.

I maj 1939 fattade riksdagen ett beslut som innebar "åtgärder för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet" och den 8 maj 1940 beslutade riksdagen om förstatligande av GBJ och BAJ.


Ur Nordisk familjebok 1905:
Borås-Alfvesta järnväg (sign. B. A. J.), tillhörig Borås-Alfvesta järnvägsaktiebolag, är 173 km. lång och utgöres dels af hufvudlinjen från Borås till Alfvesta, 149 km., dels af en grenbana från stationen Hillared vid hufvudlinjen öfver Svenljunga till Axelfors, 24 km. Vid Borås står denna järnväg i förbindelse med Göteborg-Borås, Varberg-Borås och Borås järnvägar, vid Axelfors och Limmared med Falkenbergs järnväg, vid den senare stationen jämväl med den under byggnad varande Västra Centralbanan, vid Värnamo med Halmstad-Nässjö och Skåne-Smålands järnvägar samt vid Alfvesta med södra stambanan och Växjö-Alfvesta järnväg. På grund af dessa många anknytningspunkter till andra järnvägslinjer utgör Borås-Alfvesta järnväg en särdeles viktig kommunikationsled och erbjuder i förening med Göteborg-Borås järnväg särskildt en bekväm förbindelse med Göteborg för en stor del af södra stambanan och det öster om Alfvesta belägna viktiga enskilda järnvägsnätet. Borås-Alfvesta järnväg, som i sig upptagit den 38 km. långa, bredspåriga, 1 nov. 1885 för trafik öppnade Kinds härads järnväg från Borås öfver Hillared till Svenljunga, är bredspårig (1,435 m.) och öppnades för trafik: den ombyggda sträckan Borås-Hillared och den nybyggda Hillared-Alfvesta 23 dec. 1902 samt sträckan Svenljunga-Axelfors af grenbanan 15 aug. 1904. Byggnadskostnaden utgör 10,809,921 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i Göteborg. Aktiekapitalen är 4,945,450 kr. Reservfonden utgjorde vid 1903 års slut 202,901 kr.

- BAJ ånglok
- BAJ diesellok

Länkar:
Historiskt.nu