Krylbo - Norbergs Järnväg - KNJ. Historia och lok översikt
Krylbo - Norbergs Järnväg
Krylbo - Norberg järnvägsaktiebolag konstituerades 10 september 1870, banbygget startades sommaren 1872 och trafik startade i september 1874.
Krylbo - Norbergs Järnväg (KNJ) - populärt i folkmun "Knejken" - gick över en 19 km lång sträcka mellan stationerna Krylbo, Bjurfors, Andersbenning, Stripåsen, Kallmora till Kärrgruvan norr om Norberg. År 1898 öppnades en ny bibana från Kärrgruvan till Klackberg gruvan.
Trots att Krylbo-Norbergs Järnväg var en av landets först öppnade järnvägar, skulle det dröja till 1890 innan man fick egna lok. Från Nydqvist & Holm AB införskaffades tankloken Casimir Petre och Bjurfors. KNJs första vagnar köptes 1873 från The Birmingham Railway Carriage and Wagon Company Limited i Storbritannien. Två personvagnar beställdes 1889 från Kockums i Malmö. Vid nedläggningen var fortfarande en del av vagnarna från 1873 i trafik.
På 1950-talet blev den ekonomiska situationen allt värre vid KNJ och den 31 oktober 1958 kördes sista officiella tåget i KNJ:s namn.
Ur Nordisk familjebok 1913:
Norbergsfältet ligger mellan Fagersta och Avesta, på båda sidor väg 68. I fältet finns ett stort antal gruvor av vilka kan nämnas Tallgruvan, Gustav Adolfsgruvan, Åsgruvan och Kärrgruvan. Bland mineral hittade i dessa gruvor är pyrit, cordierit, molybdenglans, norbergit, cerit, orthit, granat, spinell, ludwigit, fluoborit, szaibelvit, bastnäsit, lanthanit och hjelmit. Norbergsfältet står genom linjen Norberg-Kärrgruvan af Norbergs järnväg och Krylbo-Norbergs järnväg mellan Kärrgruvan och Krylbo i förbindelse med Norra stambanan samt genom linjen Norberg-Ängelsberg af Norbergs järnväg i förbindelse dels med Stockholm-Västerås-Bergslagens järnväg vid Ängelsberg, dels med statsbanelinjen Hallsberg-Krylbo vid Snyten. Dessutom ombesörjes malmtransport af Klackbergs järnväg mellan Norberg och Klackberg samt Kärrgruvan-Klackbergs järnväg.
Ur Svenska Järnvägsklubben, Meddelande nr 4, september 1958:
Den i förra meddelandet omnämnda utfärden till Krylbo-Norbergs Järnväg (KNJ) har nu fastställts äga rum lördagen den 11 oktober 1958. Vi reser från Stockholm kl 8.10 (samling Cst norra spärren kl. 7.50) över Tillberga-Ängelsberg till Norberg dir vi kommer kl. 11.11. Här anordnas en enkel lunch på hotel Engelbrekts bar till ett pris av 5:- kr för smör, ost, sill, varmrätt, pilsner och kaffe (utan pilsner och kaffe 4;- kr). Ungefär kl 12.00 startar en abonnerad buss, som för oss till hembygdsmuseet för ett kort besök. Museet är inrymt i Norbergs gamla stationshus och har starkt järnvägsinslag. Hembygdsföreningens ordförande är SJK-medlemmen kamrer A. Friberg. Kl 13.00 skall bussen vara i Kärrgruvan, där vi har tillfälle att se på KNJ:s verkstäder och lokstall m.m. TC Madison har välvilligt låtit senarelägga avgången för malmtåget till Krylbo, så att vi skall få en timme på oss i Kärrgruvan. Men omkring kl 14.00 går dagens malmtåg medförande banans båda personvagnar. Tåget framföras av lok nr 2. Ankomsten till Krylbo sker i god tid till Stockholmståget, vilket avgår kl 16.45 med ankomst till Cst kl 19.21. Kostnaden för denna långa utfärd har kunnat sättas till endast 18;- kr. Vi reser Cst - Norberg och Krylbo - Cst på gruppbiljett i reserverad vagnsavd. Snälltågstillägg utgår ej, då snabbgående persontåg utnyttjas. För färd mellan Kärrgruvan och Krylbo utgår normalt en avgift av kr 2:60, men vi erhåller denna gång 100 % nedsättning.
Ur Svenska Järnvägsklubben, Meddelande nr 5, oktober 1958:
KNJ. Utfärden till Krylbo-Norbergs järnväg den 11 oktober måste framflytta till lördagen den 25 oktober på grund av T C Madisons hastiga frånfälle. Samma program och arrangemang kommer att gälla.
Norbergs bergslag och dess järnvägar
När Svenska Järnvägsklubben den 25 oktober 1958 besöker KNJ finns det anledning att med några ord beskriva den historiskt, kulturellt och järnvägshistoriskt mycket gamla och intressanta trakt, som utfärden berör. Inom hela Bergslagen torde just Norberg vara bland de äldsta platser, där malm brutits. Redan under 1200-talet var järnbrytningen betydande, och under tidernas lopp utvidgades brytningen genom förbättrade metoder samtidigt som malmens förädling vid hyttor og bruk alltmer förlades allt längre bort från gruvorna till platser, där tillgången på vattenkraft (för stångjärnshammare) var riklig och där fanns gott om skog för tillverkning av träkol. Vid mitten av 1800-talet hade brytningen i Norbergs bergslag nått en sådan omfattning, att man behövde finna avsättning för malmen vid bruken längre söderut i Västmanland.
De stora bruken i Gästrikland (Sandviken, Hofors, Forsbacka m fl) intresserade sig vid 1870-talets början för att få till stånd en järnväg från Kärrgruvan till Krylbo, då de kunde få förbindelse med Norbergsgruvorna över den till Storvik just färdigställda norra stambanan och vidare över Gävle-Dala järnväg (GDJ). Et bolag, Krylbo-Norbergs järnvägsaktiebolag (KNJ) bildades, och sedan statslån erhållits igångsattes bygget. Trafiken på den 19 km långa normalspåriga banan öppnades den 14 september 1874. Trafiken ombesörjdes till den 1 oktober 1876 av GDJ med dess lok, personvagnar och slutna godsvagnar, medan KNJ bidrog med 25 st öppna vagnar. Trots finansieringssvårigheter anskaffades ytterligare 45 sådana snarast efter öppnandet. Det kan påpekas, att banan aldrig infört tryckluftbroms på sina vagnar.
Från början var bara Bjurfors och Andersbenning stationer mellan banans båda ändpunkter. Kallmora hållplats utbyggdes i slutet av 1870-talet för utlastningen av Kallmoramalmen, men redan 1882 byggdes ett 700 m privat lastspår till Lernbo gruvor. År 1885 inrättades en lastplats vid Stripåsen för utlastning av malm från Märtafältet. De små lok som användes orkade ej dra upp hela malmtåget uppför den starka stigningen, utan tågen delades upp och den ena hälften sattes på detta uppställningsspår, medan loket gick tillbaka och hämtade den andra hälften av tåget. Spåret upprevs 1891, då KNJ fick egna lok med tillräcklig dragförmåga.
SJ övertog driften av KNJ från hösten 1876 på ungefär samma grunder som tidigare GDJ. TC var stins i Krylbo, v. Ponsbach, som ledde KNJ ända till 1903. Under hans synnerligen sparsamma ledning förbättrades banans förut svaga ekonomi sakta men säkert. År 1891 kunde KNJ helt överta all sin egen trafik med två nyköpta egna lokomotiv. Ett nytt ca 5 km långt bispår från Kärrgruvan till Klackbergs gruvfält togs i bruk i juni 1898. Det byggdes av Klackbergs järnvägsaktiebolag, i vilken bolag KNJ ingick som delägare till år 1915, då KNJ inköpte banan. Under åren 1915-1918 utarrenderades banan till SWB, men i övrigt har banan varit självständig sedan år 1891.
När KNJ nu nedlägger driften den 31 oktober 1958 kommer tre skilda banbitar att vara kvar, vilka samtliga skall trafikeras av SJ som industrispår. Först delen Kärrgruvan-Torget som även i fortsättningen skall vara malmbana, där malm föres från den nya centralanläggningen vid Torget till Snytens station. Kvar blir också spåret Nordansjö-Klackberg, 1,8 km, varigenom förbindelse erhålles med bl a en trävarufabrik. Slutligen kvarligger ca 3 km av spåret från Krylbo fram till Södra verken, där Avesta Jernverks nya anläggningar är belägna.
Skiss | Nr. | Tillverkare | År | Anteckningar |
1 | Nohab | 1891 | CASIMIR PETRE. Uthyrt 1915-18 till SWB X2 111. Avställt 1952. Slopat 1958. Kärrgruvan 1952-64. Skrotat 1964 i Kärrgruvan. | |
2 | Nohab | 1891 | BJURFORS. Uthyrt 1915-18 till SWB X2 112. Ny ångpanna 1917. Drog sista tåget på KNJ den 31 oktober 1958. Sålt 1958 till Avesta järnverk. Avställt 1963. Avesta 1968. 1986 till Nora Bergslags Veteran-Jernväg. | |
3 | Beyer | 1858 | WESTMANLAND. Köpt 1902 från SJ Bb1 1. Slopat 1913. Skrotat. | |
4 | Beyer | 1863 | Köpt 1912 från AB Albert Schroeder, Stockholm (ex. SJ Fb 31). Ombyggt till tanklok. Skrotat 1923. | |
5 | Ljunggrens | 1911 | Köpt 1934 från SJ Ke 1115. Sålt 1958 till Svenska Kullagerfabriken, Hofors, 5. Skrotat 1969. | |
6 | Borsig | 1922 | Köpt 1940 från L&HJ 20. Sålt 1942 till Smedjebackens Bruk 1. Skrotat 1963. | |
7 | Nohab | 1906 | Köpt 1954 från NBJ 2. Slopat 1958. Kärrgruvan 1962. | |
8 | Motala | 1908 | Köpt 1957 från NBJ 3. Slopat 1958. Sålt 1959 till Wikmanshyttan 3. Skrotat 1967. |