Örebro - Köping Järnväg - ÖKJ. Historia och lok översikt
Örebro - Köping Järnväg
År 1890 lades i styrelsen for Köping-Hults järnvägsaktiebolag (KHJ) fram förslag om ett köpekontrakt och en bolagsordning för ett nytt företag med namnet Örebro-Köpings järnvägsaktiebolag, med syfte att rekonstruera Köping-Hultbolaget och utreda dess osäkra ställning avseende både stam- och preferensaktier. Förslaget skulle kommuniceras med direktörerna i England, men frågan verkar ha vilat under flera år. Örebro-Köpings Järnvägsaktiebolag, ÖKJ, övertog verksamheten från Köping-Hults Järnväg den 1 november 1897, och det rullande materielen märktes om med den nya signatur, ÖKJ.
När staten på 1890-talet beslutade att bygga linjen Krylbo-Örebro, uppstod frågan om att köpa in sträckan Örebro-Frövi. På bolagsstämman 1897 beslutades om försäljningen till ett pris av 3 500 000 kronor, under villkor att bolaget skulle behålla sina privilegier efter försäljningen och att staten skulle överta bolagets åtagande att trafikera Örebro-Svartåbolagets järnväg mot ersättning. Staten övertog sträckan Örebro-Frövi, som var 25 kilometer lång, den 1 januari 1900. Därmed bestod ÖKJ-linjen enbart av sträckan Frövi-Köping, som var 47 kilometer lång.
Några månader senare kom ett anbud från Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund, som representerade ett konsortium, att köpa alla tillgångar i bolaget för 12 300 000 kronor, med undantag av en kontant summa på 426 502 kronor och 80 öre, avsedd för utdelning till bolagets preferensaktieägare samma år. Att godta anbudet skulle inte hindra bolaget från att sälja Örebro-Frövilinjen till staten, och köpeskillingen var beräknad för att lösa in alla bolagets aktier, där stamaktierna skulle säljas till samma pris som Trafikbolaget tidigare betalat eller i utbyte mot 50 stamaktier i Trafikbolaget till ett pris av 1 000 kronor och 72 kronor kontant. Dessutom skulle hela bolagets skuld betalas och staten skulle återfå sitt bidrag på 100 000 kronor för att färdigställa Arboga-Köpingbanan. Med hänsyn till dessa förhållanden beslutade bolagsstämman den 4 mars 1897 att ge styrelsen i uppdrag att sälja sträckan Örebro - Frövi till staten och att tillsätta en särskild nämnd bestående av angivna personer med befogenhet att fastställa köpeskillingen och andra villkor för försäljningen.
Den nya bolagsordningen godkändes av K. M:t den 23 juli 1897, och Örebro-Köpings järnvägsaktiebolag övertog nu järnvägen och övriga tillgångar som tillhört "Kongl. svenska aktiebolaget för järnväg mellan Köping och Hult". Samma dag gav Trafikaktiebolaget Grängesberg Oxelösund sitt medgivande till köpet, och den 1 november 1897 undertecknades köpebrevet.
1931 likviderades Örebro-Köping Järnväg och all kvarvarande rullande materiel överfördes till TGOJ.
Skiss | Nr. | Tillverkare | År | Anteckningar |
2 | Manning | 1873 | Köpt 1904 från FLJ 12. Sålt 1914 till Guldsmedshyttan. Ombyggt 1946-47 till bensinmekaniskt motorlok. Skrotat 1968. | |
3 | Fairbairn | 1855 | 1897 från KHJ 3. Sålt 1909 till HNJ 26. | |
4 | Fairbairn | 1855 | 1897 från KHJ 4. Skrotat 1910. | |
5 | Fairbairn | 1855 | 1897 från KHJ 5. Skrotat 1904. | |
6 | Manning | 1863 | 1897 från KHJ 6. Skrotat 1909. | |
7 | Sharp | 1868 | 1897 från KHJ 7. Slopat 1909. Skrotat 1912. | |
7 | Falun | 1916 | 1931 till TGOJ N 84. | |
8 | Sharp | 1874 | 1897 från KHJ 8. Ny Sharp panna 1905. Sålt 1912 till YEJ 4. | |
8 | Falun | 1917 | 1931 till TGOJ N 85. | |
9 | Nohab | 1908 | 1931 till TGOJ C3 37. | |
10 | Nohab | 1908 | 1931 till TGOJ C3 38. | |
12 | Nohab | 1892 | 1897 från KHJ 12. Sålt 1912 till MSJ 12. | |
13 | Nohab | 1893 | 1897 från KHJ 13. Sålt 1912 till MSJ 13. | |
14 | Nohab | 1894 | 1897 från KHJ 14. 1931 till TGOJ A 36. | |
15 | Nohab | 1895 | 1897 från KHJ 15. Sålt 1919 till ÖCJ 10. | |
16 | Nohab | 1897 | 1897 från KHJ 16.1931 till TGOJ K3b 35. | |
151 | Motala | 1901 | Köpt 1928 från SJ N 636. 1931 till TGOJ N 86. |