1888 fick Härnösand - Sollefteå Järnväg (HdSJ) koncession för byggandet av en drygt 10 mil lång järnväg från Härnösand via Kramfors till Sollefteå men först år 1891 kunde byggandet av banan börja. Av rullande materiel beställdes inför öppningen tre nya lok från Nydqvist & Holm AB i Trollhättan samt ett begagnat lok från Karlskrona - Växjö Järnväg och 80 stycken tvåaxliga godsvagnar. Norska Skabo och svenska Kockums levererade vagnarna för persontrafiken.

Den 26 oktober 1893 kunde det första inspektionståget framföras på hela sträckan mellan Härnösand och Sollefteå och den 12 december var banan öppen för provisorisk trafik. År 1894 kom att bli hektiskt och under perioden januari till april användes de ordinarie tågen till att transportera ut mera grus längs banan. Detta räckte inte till och man beslöt därför att begränsa den ordinarie trafiken på banan. Den 18 december 1894 kunde man äntligen besiktiga banan, drygt 3 år och 7 månader sedan arbetena påbörjades.

Från Härnösands station gick Härnösand - Sollefteå Järnväg till Murbergsvikens lastplats och därefter följde Lövviks hållplats, Älandsbro station, Gryttjoms hållplats, Oringens station, Utansjö hållplats, Weda station, Ramviks station, Gustafsviks lastplats (senare hållplats), Sprängsvikens station, Lunde hållplats, Strömnäs hållplats, Knäfta hållplats, Frånö station, Fiskja hållplats, Gudmundrå kyrkas hållplats, Kramfors station, Öds hållplats, Kramfors brädgårds lastplats, Sandvikens fabriks lastplats (senare hållplats), Sandvikens hållplats, Dynäs station, Wäja hållplats, Lavallens hållplats, Bollstabruks station, Ytterlännäs kyrkas hållplats, Näs hållplats, Rossö lastplats, Järsholms hållplats, Nylands station, Hammars lastplats, Viksbäckens hållplats, Prästmons station, Fanoms lastplats, Skadoms hållplats, Lökoms station, Kläpps hållplats, Gårdnäs station, Multrå station, Öfvergårds station fram till Sollefteå station som var föreningsstation med Statens Järnvägar.

Redan under banans byggande hade man ekonomiska svårigheter och dessa hade fortsatt under åren. I mars 1932 begärdes att riksdagen skulle bevilja ett statsövertagande av HdSJ och den 29 april 1932 biföll riksdagen denna begäran. Statens järnvägar fick ett extra anslag på 240 000 kronor att användas till förbättringar av järnvägen och den 1 juli 1932 tog staten över HdSJ inkl. 8 ånglok och övrig rullande materiel.

Ur Nordisk familjebok 1910:
Härnösand - Sollefteå Järnväg (sign. HdSJ), bredspårig (1,435 m.), 102 km lång, tillhörig Härnösand - Sollefteå Järnvägsaktiebolag, är belägen inom Västernorrlands län och sträcker sig från Härnösand utmed Bottenhavskusten och Ångermanälvens mynning till Bollstafjärden samt genom Ytterlännäs och Dal till älven vid Mellby och därifrån västerut längs älvens södra sida till Sollefteå, slutstation för den från Långsele station vid Norra stambanan utgående grenbanan. Banan öppnades för trafik i december 1893. Bokförda byggnadskostnaden utgjorde vid 1907 års slut 5,681,809 kr., hvaraf för rullande materiel 600,015 kr. och aktiekapitalet 2,139,550 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i Härnösand.

Länkar:
Historiskt.nu
Stiglundin.se