Den privata järnvägen mellan Malmö och Ystad (MYJ) öppnades för allmän trafik 1874 men redan innan öppningen uppstod planer för en bibana från Börringe till Anderslöv. Av ekonomiska skäl beslöts att bygga banan som en så kallad ångspårväg d.v.s. en oinhägnad järnväg med bl.a. klenare räls än normalt. Den 8 km långa Börringe - Anderslöv Järnväg byggds av ingenjörsfirman Wessel & Posse från Gävle och öppnade för allmän trafik den 21 februari 1884. Största tillåtna hastighet på banan var i många år blygsamma 25 km/t. En ångvagn: typ Rowan-Nydqvist sattes i drift med drivenhet från Nydqvist & Holm AB i Trollhättan och vagn från Atlas AB i Stockholm. Förutom ångvagnen köptes ett tanklok från Nydqvist & Holm, två tvåaxliga 3-klass personvagnar samt 10 tvåaxliga godsvagnar.

Året därpå erhölls koncession för en förlängning av banan från Anderslöv till Östratorp och denna 14 km långa sträcka invigdes 1 oktober 1887. Samma år bytte bolaget namn till Börringe - Östratorps Järnväg (BÖJ). Till banförlängningen köptes ett tanklok från Hannoversche Maschinenbau AG och 12 extra tvåaxliga godsvagnar.

Från Börringe station på MYJ gick banan till Havgårds station och därefter följde Grönalunds hlp, Stävesjö station, Anderslövs station, Hönsinge station, Jordberga station, Klagstorps station (på Trälleborg - Rydsgård Järnväg), Äspö station fram till Östratorps station (från 1950 Smygehamn). Järnvägens viktigaste uppgift blev transport av sockerbetor till sockerbruket i Jordberga och persontrafiken var av ringa omfattning. Tegelbruket vid Stävesjö och kalkbruket vid Östratorp var också bra kunder hos banan.

Redan från början samarbetade BÖJ med Malmö - Ystads Järnväg (MYJ) och Ystad - Eslövs Järnväg (YEJ). Detta samarbete formaliserades 1912 i och med att trafikförvaltningen Ystads Järnvägar bildades. Under åren anskaffades fler godsvagnar och man köpte även fler lok, både nya och begagnade. År 1923 fick banan tillstånd att höja den största tillåtna hastigheten till 40 km/t.

Med tiden blev ekonomin i Börringe - Östratorp Järnväg allt sämre och risken för trafiknedläggning ökade. I maj 1939 fattade riksdagen ett beslut som innebar "åtgärder för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet" och 1940 beslutade riksdagen om förstatligande av BÖJ. All persontrafik på banan upphörde 1957 och den sista återstående godstrafiken, Klagstorp - Jordberga, upphörde 1974.

Länkar:
Historiskt.nu
Wikipedia