Staden Borås fick sin första järnväg då Västra Stambanan öppnade år 1862 och därefter skulle Borås bli en av de svenska städer, som hade flest järnvägsanslutningar. Nästa bana blev Borås-Herrljunga Järnväg som öppnade 1863.
Borås-Ulricehamns Järnväg (BUJ) öppnades för trafik den 14 december 1917 och utgick från Gånghester 7 km från Borås på Borås-Alvesta Järnväg (BAJ). Efter Gånghesters station följde Dalsjöfors station, Toarpsdals station, Rångedala station, Varnumskulles station, Nitta station, Hökerums station, Aspanäs hlp, Redvägsbrunns hlp och Ulricehamns station.
Byggkostnaden var 2,5 miljoner kronor för banan och byggnader, och 500.000 kronor för fordon. Som dragkraft köpte man 3 tanklok från Nydqvist & Holms aktiebolag i Trollhättan.
Det planerades snabbt en förlängning av banan från Ulricehamn till Jönköping och koncession erhölls 1923. Borås-Ulricehamns Järnväg (BUJ) bytte namn till Borås-Jönköpings Järnväg (BsJJ) den 1 januari 1928.
Förlängningen till Jönköping byggdes som ett beredskapsarbete under många år och öppnades inte förrän den 1 mars 1940. Efter Ulricehamns station följde Pinebo hlp, Galtåsens hlp, Ubbaredsbys hlp, Strängsereds station, Bottnaryds station och Västra Jära hlp fram till Jönköpings station.
Samtidigt som sträckan Ulricehamn-Jönköping blev färdigbyggd och öppnad för trafik, köptes BsJJ av staten baserat på 1939 års riksdagsbeslut om förstatligandet av järnvägarna.

Ur Nordisk familjebok 1922:
Borås-Ulricehamns järnväg (sign. B. U. J.), normalspårig (1,435 m.), egande banlängd 38,0 km., trafikerad banlängd 448 km., inom Älfsborgs län belägen järnväg, som eges resp. trafikeras af Borås-Ulricehamns järnvägs ab., Göteborg. Banan, å hvilken erhölls koncession 24 maj 1912 och 30 okt. 1914, öppnades för trafik 14 dec. 1917 och utgår från Borås nedre station, följer Borås-Alfvesta järnvägs spår till Gånghester (7 km.), afviker därifrån i östlig och nordöstlig riktning och ansluter till Ulricehamns station å Halmstad-Nässjö och Västra centralbanans järnvägar (Gånghester-Ulricehamn 38,0 km.). Vid 1920 års slut utgjorde den bokförda byggnadskostnaden 3,070,239 kr., hvaraf för banan med husbyggnader 2,545,253 kr. och för rullande materiel 472,299 kr. Aktiekapitalet uppgick till 1,276,400 kr.

- BUJ ånglok

Länkar:
Wikipedia