---

Från "Allt om Hobby 1/84":
Motala Verkstad experimenterade på 1950-talet med gasturbiner, speciellt då i kombination med dieselmotorer. Ett rykte säger, att man tillsammans med svenska marinen arbetade på ett nytt framdrivningsmaskineri för U-båtar, men att man inte nådde ända fram. Då kom man på att pröva idén i järnvägsdrift istället.
Det första loket levererades 1954 till Stockholm Nynäs Järnväg, där det fick nummer 13 och öknamnet ”Månraketen”. Loket kom senare till SJ, där det blev till T7 207.
Detta lok fungerade tämligen bra och var uppbyggt så att en 16-cylindrig dieselmotor (tillverkad av Hedemora Verkstäder på licens från Pielstick) drev en axel gemensam med en gasturbin. som använde dieselmotorns avgaser. Det var ett slags föregångare till våra dagars turbodieslar. Kraftöverföringen var helt mekanisk och skedde mellan de fyra drivaxlarna med koppelstänger.
Loket gick som sagt skapligt och Motala ville försöka med ett nytt och modernare lok i slutet av 1950-talet. SJ var dock kallsinniga, men sedan Motala byggt loket på egen bekostnad lät SJ i nåder pröva loket 1960-1966, först på Nynäsbanan och senare i Nässjö på linjerna mot Halmstad och Oskarshamn. Något köp eller någon efterbeställning av fler lok blev det aldrig av, utan loket, som fick littera T6 och nummer 206 ”inofficiellt”, såldes aldrig till SJ utan skrotades 1969. Detta lok hade i stort sett samma system för drivningen som T7-loket men var försett med två tvåaxliga boggier i vilka alla axlarna drevs via kardanaxlar. För tågvärmen fanns en särskild liten dieselmotor med generator. Huvuddieseln var också denna en Hedemora/Pielstick, men med 12 cylindrar.
Personalen på Nynäsbanan, där loket började sin tjänstgöring, kallade det för ”Caravellen”, efter det franska jetpassagerarplanet, som då var nytt. Namnet uppstod förmodligen på grund av lokets jetlika tjutande.

Skiss	Nr.	Tillverkare	År	Anteckningar
	T6 206	Motala	1959	Hyrd 1960 från Motala Verkstad. Växjö 1966-67. Slopat 1967. Skrotat 1969.