---

På basis av erfarenheterna med Kb-loken och Kc-loken anskaffades från 1890 en sexkopplad tendermaskin med samma dimensioner fast med större cylindrar och ångpanna. Ångpannan placerades som Kc-pannan, varigenom axeltrycket kunde bibehållas som 12,6 ton. Under åren 1980-1902 inköptes 139 lok och blev således största loktyp vid SJ.
De första loken (nr. 389-397) hade en ångpanna med 154 tuber och märktes typ Kd1, senere lok hade 164 tuber och märktes typ Kd2. 1902 sammanslogs typerna till en typ, Kd. Från lok 513 år 1896 infördes breda hytter. Under åren 1921-28 ombyggdes 53 lok med överhettare och erhöll littera Ka/Ka2, ett lok till torveldning som littera Kg och 4 till torvpulvereldade tanklok och littera Kf. Övriga lok slopades 1923-33. 26 Kd-lok (389...431) var vid leveransen försedda med tender littera C, som snart utbyttes mot DK-tendrar.

Skiss	Nr.	Tillverkare	År	Anteckningar
	Kd1 389	Nohab	1890	Omlittererades 1901 till SJ Kd2 389.
	Kd1 390	Nohab	1890	Omlittererades 1902 till SJ Kd 390.
	Kd1 391	Nohab	1890	Omlittererades 1902 till SJ Kd 391.
	Kd1 392	Nohab	1890	Omlittererades 1902 till SJ Kd 392.
	Kd1 393	Motala	1891	Omlittererades 1902 till SJ Kd 393.
	Kd1 394	Motala	1891	Omlittererades 1902 till SJ Kd 394.
	Kd1 395	Motala	1891	Omlittererades 1902 till SJ Kd 395.
	Kd1 396	Motala	1891	Omlittererades 1902 till SJ Kd 396.
	Kd1 397	KMV	1889	Omlittererades 1902 till SJ Kd 397.