---

För linjerna norr om Storvik med enklare banöverbyggnad, anskaffades 1881-90 en ny loktyp littera Kc, som skiljde sig från Kb-loket genom en mindre, men längre ångpanna som jämnare fördelade lokets axeltryck. Därigenom kunde axeltrycket sänkas till 11,6 ton jämfört med Kb-lokets 12,6 ton. På loktypen utprovades olika ångpannetyper med olika tubantal och eldstadsmurninger, vilke 1882 åtskiljdes genom typbeteckningarna Kc1-Kc5. Loken fick senare pannor som motsvarade de som lades i Ke-loken och de fick då alla litterat Kc5. Loken slopades mellan 1916 och 1926. Till privatbanorna MaVJ såldes två lok och till ÖSJ, LyJ och BJ såles vars ett lok. De skrotades alla under 1930-talet, med undantag för ett av MaVJ-loken som kom att användea till 1957.

Skiss	Nr.	Tillverkare	År	Anteckningar
	Kc 300	Nohab	1881	"Guttorm". Omlittererades 1882 till SJ Kc1 300.
	Kc 301	Nohab	1881	"Kolbjörn". Omlittererades 1882 till SJ Kc1 301.
	Kc 302	Nohab	1881	"Ambjörn". Omlittererades 1882 till SJ Kc1 302.
	Kc 303	Nohab	1881	"Thorleif". Omlittererades 1882 till SJ Kc1 303.
	Kc 304	Nohab	1881	"Algot". Omlittererades 1882 till SJ Kc1 304.
	Kc 305	Nohab	1882	"Vanland". Omlittererades 1882 till SJ Kc1 305.
	Kc 306	Nohab	1882	"Jarl". Omlittererades 1882 till SJ Kc1 306.
	Kc 307	Nohab	1882	"Hjorvard". Omlittererades 1882 till SJ Kc1 307.
	Kc 308	Nohab	1882	"Radbart". Omlittererades 1882 till SJ Kc1 308.
	Kc 309	Nohab	1882	"Blåtand". Omlittererades 1882 till SJ Kc1 309.
	Kc 310	Nohab	1882	"Ragnarök". Omlittererades 1882 till SJ Kc1 310.
	Kc 311	Nohab	1882	"Folkunge". Omlittererades 1882 till SJ Kc1 311.
	Kc 312	Nohab	1882	"Tryggve". Omlittererades 1882 till SJ Kc1 312.
	Kc 313	Nohab	1882	"Angrim". Omlittererades 1882 till SJ Kc1 313.