Lund - Revinge Järnväg - LReJ. Historia och lok översikt
Med syfte att knyta landskapet öster om Lund samman med staden Lund konstituerades 8 april 1903 Lund - Revinge Järnvägsaktiebolag. Företaget hade koncession på två sträckor: Lund - Revinge och Revinge - Harlösa. Som banans slutpunkt valdes Harlösa vid Viken där Landskrona - Kävlinge - Sjöbo Järnväg passerade. Senare tillkom också Malmö - Simrishamns Järnväg (bibanan Dalby - Harlösa - Bjärsjölagård).
För banbygget kontrakterades entreprenör L. Sandwall och 6 maj 1905 kunde Lund - Revinge linjen öppnas för allmän trafik. 6 februari 1906 öppnades delen Revinge - Harlösa och största tillåtna hastighet på den i allt 23,6 kilometer långa banan var 50 km/h. Den normalspåriga Lund - Revinge Järnväg (LReJ) hade en egen slutstation i Lund, kallad Högevalls hållplats (öppnad 5 juni 1907), belägen strax söder om Lunds central. Efter Högevall följde Lunds Södra, Lunds Östra, Arendala, Hardeberga, Fågelsång, Södra Sandby, Mossavägen, Skatteberga, Revingeby, Revingehed och slutpunkten Harlösa med järnvägsstation i jugendstil. Då Harlösa var som störst hade bangården sju genomgående spår till trafiken för LRej, LKSJ och MSJ.
Som dragkraft köpte man 2 tanklok med axelföljden C från Vagn - & Maskinfabriksaktiebolaget i Falun. Vagnparken bestod av fyra tvåaxliga personvagnar och 29 tvåaxliga resgods- och godsvagnar. Vid Lunds Södra uppfördes ett rundstall med två platser och framför stallet en 12 meters vändskiva. I Harlösa fanns ett parallellstall med vattentorn och en 15 meters vändskiva.
Från början trafikerades Revingebanan av morgon-, middags- och kvällståg och ett godståg samt sommarsöndagar av ett extra persontåg. Godstrafiken dominerades av grus från Sularp och Revinge By och av socker- och betmassa. 1914 började Lunds stads järnvägar även brytning av sten vid Hardeberga.
Snart visade sig järnvägen vara en dålig affär och beroende på de ekonomiska bekymren övertogs järnvägsbolaget av Lunds stad 1911. Bolaget rekonstruerades och samförvaltning med Lund - Bjärreds Järnväg (LBJ) infördes samma år. Från 1912 hette denna förvaltning Lund stads järnvägar. Den 1 juli 1918 slogs Lund - Revinge Järnväg (LReJ) ihop med Lund - Bjärreds Järnväg (LBJ) till Bjärred - Lund - Harlösa Järnväg (BLHJ).
1939 hade Lunds skattebetalare tröttnat på att täcka de årliga förlusterna och SJ krävde ett alltför högt pris för ett förstatligande och därför sökte och fick Lunds stad tillstånd att lägga ner persontrafiken. Kvar blev tills vidare några stumpar, längst av dem spåret till stenbrottet vid Hardeberga med dess ångloksdragna stentåg. Allra sista trafiken var, när några godsvagnar hämtades på Lunds S den 2 februari 1966. Statens Järnvägar hade godstrafik mellan Harlösa och Revingehed fram till 1978 för militären.
På banvallen utefter en del av den upprivna järnvägen mellan Lund och Harlösa löper idag det så kallade Hardebergaspåret, en populär gång- och cykelväg. Mellan Södra Sandby och Revingeby följer väg 958 på banvallen, varefter den sista delen in till Harlösa åter är cykelväg.
Länkar:
Historiskt.nu
Wikipedia
Skiss | Nr. | Tillverkare | År | Anteckningar |
1 | Falun | 1905 | 1918 till BLHJ 4. | |
2 | Falun | 1905 | 1918 till BLHJ 5. | |
3 | Nohab | 1884 | Köpt 1908 från SJ VKBd 489. Skrotat 1915. |
Järnvägslänkar
Anten-Gräfsnäs Järnväg
Bergslagernas Järnvägssällskap
Föreningen Sörmlands Veteranjärnväg
Gefle Dala Jernväg
Historiskt.nu
Jädraås–Tallås Järnväg
Järnvägens Museum Ängelholm
Järnvägsmusei vänner
Järnvägshistoriska Riksförbundet
Järnvägshistoriskt Forum
Kalmar Veterantåg
Landeryds Järnvägsmuseum
Nora Bergslags Veteranjärnväg
Norrbottens Järnvägsmuseum
Nässjö Järnvägsmuseum
Ohs Bruks Järnväg
Skara-Lundsbrunns Järnvägar
SKÅJ
Skånska Järnvägar
Svenska Järnvägsklubben
Sveriges Järnvägsmuseum
Stockholms Ånglokssällskap
Veteranjärnvägen i Klippan
Värmlandståg
Wadstena Fogelsta Järnväg
Åmål-Årjäng Järnväg
Östra Södermanlands Järnväg